Gott nytt år!

Sitter på hotellrummet, skrynklig som ett russin (passar in bland den övriga klientelen...?!) och ganska nöjd med livet.

Den som kom på idén att spendera dagen och natten på ett spa ska ha en kram!! Nu är det dags för smink och sedan kommer twinsen över för lite bubbel innan middagen.

Hoppas ni har det lika bra! Gott nytt!

Dag 19: det här ångrar jag

Jag har en grej för mig: jag ångrar ingenting. Eller jag försöker iaf. När jag har gjort något dumt, som inte går att ändra, försöker jag ta ett djupt andetag och strunta i att älta det. Medan det är färskt så skjuter jag det ur huvudet (jag är grym på att förtränga btw) och sedan när det har lugnat ned sig så försöker jag lära mig av det istället. På det sättet får jag aldrig tid att ångra något.

Visst kan jag ångra dumma saker jag har gjort på fyllan eller så men det finns inget sådär som jag kan komma på. Och det känns skönt. Riktigt skönt.

Förväntansfull! :)

Har faktiskt varit produktiv idag nästan, två promenader med vovven, diskat, målat väggar. Halvvägs igenom väggen inser jag att jag kommer vara klubbad av smärta om jag inte skärpte mig.

Ikväll har vi haft "fredagsmiddag" med päronen, fondue med en massa pommes och sallad, efter maten espresso och lite mörk choklad. Och till allt ett portugisiskt rödvin, så sjukt mys. Ska se The Invention of lying och bara umgås. Spelade hockeyspel oxå och jag... suger så hårt att jag blir arg. Riktigt arg, fast jag är ju inte ensam iaf- Hett humör verkar gå i släkten ;D

Stora dagar häröver så det var bra med en lugn kväll. Skulle ha träffat Alle för film men han blev sjuk stackarn så jag stannade hemma här istället.

Men imorn händer det grejer; vi kör upp till Halmstad, ska äta lunch och sedan gå på stan. På kvällen ska vi (som Karin skrev) titta på Victorias Secret Fashion show, äta chips och ha tjejkväll. Så sjukt mysigt att det nästan kommer lite före nyår.

Eller kanske inte; nyår på Tylösands Spa ska bli en så bra grej. Tillsammans med flickorna, få ansiktsbehandling, lägga oss i en pool, dricka mousserande, basta lite kanske. Och det är bara vad vi ska göra under eftermiddagen! Jag längtar!


Ut med hockeyn!

Har gjort nada och niente nu på kvällen. Kollat på os-krönikan och kommit ihåg stunderna när jag satt och hoppade i soffan. Jag kan kolla på allt utom ishockey. Ishockey är en jävla skitsport som borde förbjudas, de enda som kan tycka det är någorlunda kul måste vara nästan lika testosteronstinna som hockeyspelarna själva. För vilken annan sport har inga stränga reprimander när deras utövare börjar slåss?! Inte ens inom kampsportvärlden är det så slappt och det är det meningen att man ska sparka skiten ur varandra. Nej, bort med hockeyn eller skärp reglerna!

Tog en promenix med vovven sen oxå, en låååång en faktiskt. Var ute i en timme och traskade, provade mitt nya pannband (som funkar finfint, tackar som frågar) och lyssnade på musik. Är ju ändå ganska nöjd när man kan få ha det så :)

Tänkte kolla på en film här men päronens dator är flippig och jag orkar inte använda min lille så lägger mig och läser en stund istället. Natti natti!

Dag 18: min favoritfödelsedag

Där har jag min perfekta; min 18-årsdag. Det är nog en av de mest lyckade födelsedagarna någonsin...

som alla vet så var jag en liten ängel och drack därför inte innan min 18-årsdag. Eller ängel och ängel, jag är smålänning och hade ingen större lust att betala körkortet alldeles själv helt enkelt. Men tillbaka till saken; på min födelsedag var ju första gången jag festade på riktigt och det var så passande att det råkade vara en fredag.

Det råkade oxå vara avslutande dagen av vår nollning av ettorna. Så innan vi faktiskt började festa såg vi till att ett gäng nollor blev ettor.

Jag och min vapendragare, Sofie, drog tidigare, hem till mig. Stekte hamburgare och började dricka. Jag hade lite förfest och sedan gick vi ut.

Anledningen till varför en ganska ordinär utgång är min favoritfödelsedag? För att jag aldrig någonsin har lyckats få ett så perfekt rus igen eller haft det så roligt på utestället. Varenda människa som var med den kvällen intygar att det faktiskt var den roligaste utekvällen någonsin. Jag och Sofie shotade i baren, Elin (som ännu inte hade fyllt) dök upp på dansgolvet och shakade ass med oss, Fredrik och Mikke dök upp glada i hatten och på ett underbart humör.

Sedan att förfesten hemma var lyckad hjälper det hela, jag hade mamma att skratta så hon grät (hon fick, utan att överdriva, lägga sig på golvet för att kunna få någon luft) när jag lyckades öppna popcorn-påsen lite vildsint och några popcorn flög och landade rakt ner i Sofies urringning. Hon skrek och studsade när hon försökte få bort de varma pocornen, mamma skrattade och jag bara stod som ett fån ;)

Hela universum ville att min födelsedag skulle bli grym helt enkelt. Jag tackar och bockar för den födelsedagen, tack universum! :D



Jag (Olinda) och Sofie några månader efter min födelsedag, dec -06 


Mysdag

Tillbaka från alle efter en väldigt trevlig förmiddag, vi vandrade runt på stan och pratade en massa. Jag försökte övertyga honom att köpa en massa kläder, han försökte övertyga mig om att han är student och det är fysiskt omöjligt. Jag prackade på honom en massa snygga koftor (jag har en kärlekshistoria med herrkoftor, det är så att jag vill vara kille!!) och fick honom faktiskt att köpa en. Score!

Köpte även ett pannband till mig, nu slipper jag se flintis ut (vilket jag gör när jag har mössa). Sedan tappade vi energin totalt, mozartskulorna försvann och då höll vi på att bryta ihop så vi gick hem till honom och lagade mat (omelett). Riktigt najs, så mysigt att bara gå runt och prata, skratta och göra som vi alltid gör.

Han har lovat att besöka Halmstad så nu tänker jag tvinga honom och Fredrik. De får ta med gitarren så jag kan få lite musik i huset oxå :) Men innan dess måste Fredrik komma tillbaka från USA. Då ska jag kidnappa honom och vi ska bosätta oss i alles källare med en massa sällskapsspel och disney- och skräckfilmer. Mys!

Nu ska jag måla vägg snart! Dags för det.

Nyttigt

Dricker kaffe och äter mozartskulor som uppladdning inför fikan. Braaa där, Jenny ;)

Jag måste sluta misshandla min kropp... snart.

Btw; det här är mitt 1111:e inlägg. Hur grymt är inte det på en skala?!

Dagens fika

Slö morgon idag oxå, pallade inte med morgonpromenaden för andra dagen i rad. Mycket dåligt, är så att jag skäms lite faktiskt! Just nu sitter jag inne i tropikerna (den vanligtvis varma delen av vårt hus) men här är fasiken inte varmt ändå! Får ta lite kaffe, en filt och bädda ner mig lite.

Blir dock inte så länge för ska träffa Alle vid elva, ska parkera borta vid deras (som jag alltid gjorde), hälsa lite på Bonzo (deras ofattbart stora och överglada golden) och sedan blir det väl kanske stan och en fika.

Ibland saknar jag användandet av msn för Alle har alltid varit min msn-kompis. Jag har spenderat så många nätter tillsammans med honom och vi har nog avhandlat allting mellan himmel och jord, både ytligt och djupt. Blir inte alls på samma sätt nuförtiden, msn är kvarlämnat någonstans i trean på gymnasiet och vi bor på olika ställen i sydsverige. Tur att man har jullov så man hinner träffas lite! :)

Dessutom saknar jag alla musiktips jag fick från honom, jag behöver ny musik! Typ nu!



Fredrik, jag och Alle... gud vet när den här bilden togs. Jag hittade den på en gammal mobil för några år sedan haha

Arsenal - Chelsea

Har suttit bänkad framför London-derby halva kvällen. Utan att somna, annars har mamí och jag upptäckt att det finns inget som är goare att sova till än fotboll. Ljudet av publiken är det perfekta bakgrundssorlet och pappa tjänar alltid som lite extrakommentator så man missar inte så mycket av det hela, oberoende av om man tittar eller inte (simultanförmåga: sova och lyssna samtidigt).

Det roliga är att hela familjen har en förkärlek att leka kommentatorer, ofta brukar någon i familjen säga något (oberoende sport) och efter någon sekund eller två så upprepas det på tvn. Det känns som ett konstant eko från tvn helt enkelt.

Men tillbaka till dagens match, sjukt nöjd med resultatet. Hatar Chelsea lite i smyg (syrran hatar öppet) så anser Arsenals vinst vara perfekt. Att syrrans lille darling, Walcott (som har vuxit upp och blivit stor), sedan fick göra sista målet är bara grädde på moset. 

Ännu en grej med att kolla på fotboll, eftersom en hel match i sig blir ganska tråkigt så har jag upptäckt att det är mycket roligare när man får kommentera utseendet på spelarna. Walcott är söt, Owens var min baby när jag var yngre, Song har en av de fulare frisyrerna på jorden (han delar den platsen med Xavier) osv. Att en spelare får en varning tilldelad sig om de visar upp magen... ja, de är en av de dummaste jäkla reglerna som någonsin har börjat användas! 

Så, då har jag sagt mitt om fotboll. Nu ska jag läsa cosmo och sedan sova. Over and out! :D  

Dag 17: mitt favoritminne

Wow. Det här är som att välja ett ögonblick... hur i hela friden ska man kunna välja?

Kan väl ta ett från någon av mina resor, för det är när jag resor som jag är fantastiskt nöjd. Att få upptäcka lite nytt och bara ligga i solen en stund.

Utanför Faro finns det en ö, Ilha do Farol, som nås antingen genom en bro eller genom båt som går genom mellan sandöarna. Ilha do Farol är oxå en sandö, inga bilar är tillåtna ute på ön vilket gör att gatorna är smala som tusan och de små vitrappade husen är så söta att jag ville köpa ett där på stående fot. Det står grillar på nästan varje liten tomt och vid lunchtid luktar det så gott av grillade sardiner och annan nyfångad fisk att det är som att lukta lite på himmelriket.

När vi var där var värmen som en klubba i ansiktet, luften var så torr att det nästan var jobbigt att andas ibland, att promenera mer än en kilometer var nästan fysiskt omöjligt. Men himlen var klarblå och vattnet var lika blått som det var varmt.  

När vi blev hungriga - eller fick halvt värmeslag - gick vi bort till den lilla strandbaren; där fanns det skugga, sangria för 3 €, tosta mistas och Bob Marley i högtalarna. Behöver jag berätta att det verkligen var som en liten del av himmelriket att sitta där med cola, dela på en sangria, få äta det som jag förknippar Portugal så starkt med att det är sanslöst och bara inte göra något alls. Kanske springa ner till stranden nedanför och hoppa i Atlantens vågor eller kanske köpa en caipirinha för några få euro och definitivt bara njuta.

Jag ska tillbaka till Faro snart hoppas jag och då ska jag äta grillade sardiner, dricka vin, äta kyckling och uppleva allt som Portugal är för mig igen.

               
  

                 


Kaxig...?

Jag och elin tog lite sovmorgon imorse, struntade i morgonpromenaden och satt istället vid köksbordet, drack te och snackade strunt. Det är som det brukar vara med den damen och mig, det pratas och pratas. För vad gjorde vi igårkväll kanske? Jo, vi pratade och småtittade på Marie Antoinette. Ganska ok film men bara endast tack vare den fantastiskt fina scenografin och converse-skorna instoppade lite oväntat. Annars inte så bra.

Känns som om mina kompisar är ganska vana vid mina föräldrar - och vice versa - för Elin tog ut allt sitt tet-humör på pappa igår.
Pappa - "Har ni något ni behöver på kontoret imorn?"
Jag - "Nä, vi har allt på mitt rum."
Pappa - "Bra, då kan jag gå upp och jobba där imornbitti då...?"
Elin - "Bara du är tyst så vi kan sova så..."

Pappa var förstummad och efter den kaxigheten förväntade jag mig faktiskt att pappa skulle komma instormandes med kastrullock eller något vid sju imorse. Men han var snäll som ett lamm, bara Ebba som kom intraskandes vid sju och la sig att sova i min säng (sjukt mysig, hon la sig vid huvudet på mig så jag kunde krama henne, annars brukar hon lägga sig vid fötterna och sno hela täcket).

Har spenderat eftermiddagen i Kristianstad på jakt efter sovrumsmöbler till päronen, tror kanske (kanske) att vi har hittat vad de söker efter! Fantastiskt! Att hitta skidkläder till Elin sen gick dock inte riktigt lika bra, alla var trötta och gav upp efter två butiker. Det är ingen go i oss inte :P

Dag 16: min första kyss

Eftersom min först-första kyss inte var något vidare kul så tolkar jag frågan lite. Jag tar helt enkelt min första kyss med Tomas, den var så speciell att den slår min första kyss med hästlängder:

alltså. Tomas och jag bodde i samma korridor, vi var kompisar och inte så mycket mer. Trodde jag. Men efter en utekväll traskade vi hemåt tillsammans, sa godnatt och jag gick och la mig. Helt plötsligt väcks jag av att det knackar på dörren, lite smått yrvaken och i morgonrocken öppnar jag. Tomas står utanför, säger inte ett ord utan ger mig bara en sådan kyss att jag helt tappar andan.

Och sedan med ett "godnatt" och ett litet leende vänder han på klacken och går in och lägger sig. Ni kanske kan höra mina tankar: "vad i helvetes jävlar i fasiken var det där?!" ungefär. Fast med fler svärord kanske haha.

Det var ju ganska uppenbart vad han menade med det men det tog mig ändå en vecka att fatta att det kanske var min tur att ta ett intiativ. Men sedan så. Jag har aldrig blivit anklagad för att vara smart när det gäller allt som har med kärlek, raggning, flirtande och allt däremellan att göra helt enkelt men en sak vet jag: det där fick jag mig iaf att fatta! ;D

Nu ska jag se på Robin Hood - prince of thieves och förhoppningsvis äta något onyttigt! :D  

Dag 15: mina drömmar

Här vet jag inte vad jag ska skriva egentligen. Sitter och håller på att beta av punkterna på listan här, visste att den här frågan skulle komma och kommer fortfarande inte på något bra.

Har jag inga drömmar? Mjo, det har jag ju. Men... inga definierade drömmar. Visst, jag vill ha hund, hus, Honom och allt det där men det är ingen dröm sådär. Jag vet att jag klarar mig utan det, jag vet att jag har ett skyddsnät som är så tätt att jag skulle kunna hoppa ett fallskärmshopp utan fallskärmen utan att skada mig, bildligt talat.

Jag vill bli lycklig. Räcker det som dröm? Det är nog det enda jag har, visst jag vill bli klar med utbildningen, bygga mitt eget hus och så vidare men det känns så banalt, det är ju inte det som spelar någon roll i livet egentligen. Lyckan är det enda jag har svårt att klara mig utan helt enkelt.

Dag 14: jag beundrar

Jag beundrar väldigt många olika personer, alla i min närhet, av olika anledningar. Eftersom jag känner mig lite avslagen och oinspirerad så skriver jag om en egenskap jag beundrar istället:

ärlighet. Jag beundrar ärlighet. Inte den råa, elaka ärligheten, som bara är ute efter att skada. För det är ju inte ärlighet egentligen, det är bara onödigt. Nej, den ärligheten jag pratar om är den som får folk att ställa sig upp för vad de tror på, säga vad de tycker och strunta i konsekvenserna eller vad man "borde" göra.

Jag beundrar ärlighet för det är vad jag behöver, jag behöver raka människor, utan baktankar eller dolda agendor, runt mig. Människor som jag kan lita på; för, utan ärlighet, hur i hela friden kan man veta vilka människor som döljer sig bakom maskerna? 

Jag beundrar ärlighet för varje människa som jag håller nära besitter den egenskapen.  

Trött, trött, trött

Baksmällan har fortfarande inte slagit till, betyder antagligen att den inte kommer heller. Men jag är så trött att jag satt och halvsov vid middagsbordet. Gästerna har precis gått och det var nog i rättan tid, några sekunder till och jag hade somnat med huvudet på matbordet.

Ska träffa elin lite senare, ska hämta henne och sedan ska vi ha myskväll/mysnatt. Vet inte om vi sover här eller hos henne men vi ska dela säng (nåja, det lär kanske bli i olika sängar), minnen och hemligheter. Precis som vi brukar när vi är i k-hamn samtidigt.

Vårt förhållande är inte det minsta komplicerat, när vi är fulla blir vi kärvänliga och det förklarar telefonsamtalet tidigare idag:

Hon - strulade du med någon?
Jag - Nä, jag tror inte det... förutom med dig visserligen.
Hon - Men det var ju bara lite småpussar, det räknas inte.
Jag - haha, näää du, jag fick tunga och allt igår.
Hon - oooooj. Jaja, skitsamma!

Så japp, jag fick strula... kanske inte det svar hon väntade sig kanske dock ;D


Annandag jul

Juldagen blev... intressant haha.

Vet inte varför juldagen alltid blir det ena av två extrema: antingen alldeles för mycket dricka. Eller spiknykter. Gårdagen blev det mer alkoholindränkta alternativet uppenbarligen. Pappa räknade ut att jag drack ungefär 30 cl sprit... ni kan ju ana vad det gjorde med mitt tillstånd. Dock inga minnesluckor, bara en väldigt glad Jenny helt enkelt.

Tror jag skickade sista smset vid fyra ungefär efter att ha pratat i telefon och allt möjligt. Vaknade vid kvart över åtta. Pigg som en mört (inte i huvudet kanske) och eftersom bakfyllan fortfarande inte har slagit till är jag lätt nervös över att jag fortfarande har alkohol i kroppen. Ska ha Emils föräldrar över på kroppkakor så det hade varit väldigt härligt om jag inte bara bryter ihop, bakfull som ett svin, över bordet.

Jag har lyckats vara relativt pigg än så länge iaf; skalat potatis, rullat kroppkakor och kollar nu på Inglorious basterds. En av världens bästa filmer, rå som fasiken men, som alltid med Tarantino, så är det konversationerna och musiken som gör det :)


Juldagen

Ligger lite efter med månads-listan men det kan inte hjälpas. Ska alldeles strax bli hämtad av Elin och Karin (jag är lite smått skeptisk till deras tidsplanering dock, men det återstår att se ;D) för lite party. Min lille högtalare ska med och likaså lite cider (som jag för övrigt måste hämta i källaren, jag är så totalt oplanerad att jag, som vanligt, glömde köpa dricka inför juldagen). 

Hoppas på en grym kväll nu! 

update: redan tagit sönder första strumpbyxan... det här kan gå precis hur som helst ;D  



Favorit-outfit i repris! (hoppas jag inte blir lika full den här gången dock)

Pics

Här är lite bilder från juldagarna, har verkligen börjat använda min mobilkamera så tänkte lägga upp lite bilder. Hade emelie varit här idag så hade jag nämligen fått skäll för att bloggen är "tråkig". Så för att göra henne till viljes, och för att jag saknar henne något oerhört, så ska jag försöka.

    

Julafton

Jag vet inte riktigt hur i hela friden man har tid med allt som ska göras på julafton, vi hade inte paketutdelningen igår men lyckades ändå fylla hela dagen till max. Julmat, julfilm (nåja, Knight and day, men vi såg den ju på julafton), julgröt och lite julpoker. Jag lyckades vinna 2 av 3 gånger, vem äger?! ;D

Lisa åkte bort till Emil på kvällen och kvar blev jag med päronen så efter en promenad (inkluderat lite brottning givetvis) satte vi oss och kollade på The Holiday. Jag är faktiskt ganska förtjust i den filmen, den är så söt att till och med pappa tyckte den var bra :) Känner mig lite Cameron Diaz ibland, jag vill gråta men kan inte... fast jag blir nog mjukare för varje år. Som en överkokt knäck som legat alldeles för länge utanför kylen, blir jag lite mindre tuff för varje år. Snart kom jag vara mjuk som smörkola, haha! :) 

Idag är det lite slödag innan jag ska göra mig iordning för lite party party. Fick en utskällning av Elin när jag sa att jag funderade på att vara nykter. Jag tycker inte om att behöva ta mig hem till Asarum efter en utekväll, sätter mig inte gärna på bussen på juldagen precis. Då kör jag hellre... men det löste sig. Jag körde utpressning på Lisa och har henne att köra mig. Party party it is! :D

 

Ebba (fläkvovven) har oxå slödag, såhär låg hon imorse... ingen stress att ta sig ut på morgonpromenad där inte ;D

Traditionsenliga

Nu är det tillbaka på vanligt spår igen, Lisa är ute och går med hunden och i brist på annat så sover familjen framför Kalle Anka, det skapas väl traditioner av någon anledning antar jag :)

En riktigt god jul på er alla därute!

God Jul!

... och god natt!


Dag 13: Den här veckan

Jaaa... det här råkar ju vara en vecka där det händer massa:

Imorn är det julafton! (:D) Det innebär massor med mat, umgås med familjen, spela spel och titta på film. Det det inte innebär är Kalle Anka nuförtiden. Tack och lov.

Juldagen är lika med fest! Förhoppningsvis hinner jag träffa Elin och åka lite pulka ovanpå det, eller innan det kanske. Festa ska vi göra hemma hos Jocke (som inte är där för att han ska basta) och sedan på Slivers (nyöppnade inne på Harrys). 

annandag jul tänkte jag inte vara bakis för Emils föräldrar kommer över på kroppkake-middag vilket innebär att jag måste hjälpa till att göra dem. Vilket i sin tur innebär att skala sisådär 10 kg potatis. Inte en bra tidpunkt att vara bakis ;)

På måndag ska jag, Elin, Lizze och Karin till Kristianstad. Tänkte shoppa lite på mellandagsrean (eller inte jag men de andra) och crasha Lisas och Emils lägenhet :) 

Resten av dagarna är inte lika bestämt... förutom nästa torsdag för då ska jag (och ovannämnda tjejer) till Halmstad och ladda upp inför nyår. 

Grym vecka som sagt! :D Nu ska jag sova! Godnatt!   

Lill-julafton

Har haft en supermysig kväll. Lisa och Emil kom bort på middag och eftersom Emil inte ska vara här imorn så passade vi på att byta julklapparna. Så nu är alla julklapparna öppnade och innebörden av lill-julafton har blivit lite vidare :)

Har fått asmycket najs får jag säga, jag är så mätt att jag vill spy (måste ju äta julgodis medan man öppnar :D), jag har huvudvärk efter Emils och pappas intensiva hockeymatch (de letade upp ett gammalt hockeyspel) och jag är bara allmänt nöjd att ha familjen i närheten.

Den enda som inte är riktigt nöjd med kvällen är nog hunden, hon har gått och lagt sig för att komma undan stisset och oljudet. Asocial ;P

Bilder och mer detaljerat kommer imorn (?), just nu är jag så trött att jag bara vill... sova.

Panik

Det har tillkommit paket jag inte vet vad det är! Paniken är fullständig! Kontrollfreaket inom mig skriker av förfäran!!

Det var allt just nu. Återkommer med mer panik senare! ;)

Bus i snön

Ibland älskar jag att det ligger närmare 8 dm snö ute, hunden är snabb som attan så att försöka springa ifrån henne när det inte är snö ute, det är en fysisk omöjlighet. Men nu är det andra bullar ;)

När vi var ute och busade lyckades jag få tag på henne och kastade ut henne där det inte var skottat. Jag skrattade så jag grät medan hon försökte ta sig ut ur snödrivan med hedern i behåll (hon misslyckades kapitalt) och sedan var det bara att springa för när hon väl kom loss så var det "jävlar anamma" i blicken ;D

Jag kom in efter promenaden andfådd efter springandet och skrattandet. Tala om att bli barn igen på vintern!


Treåringstrots

Snöstorm här nere, pappa försöker skotta men det snöar igen lika snabbt ändå. Efter morgonpromenaden så har jag barrikaderat mig inomhus, bakat lite kaka, ätit lite lunch och nu ligger jag på fårfällen framför brasan och bara gottar mig. Så jäkla mys. Ser ut som jag ligger på mage på en skjuten isbjörn, den är ofantligt stor, vit och har samma struktur som ebba i pälsen. Asmysigt! Kan ju inte komma och klaga på att fryser nu iaf, brasan precis i närheten, pälsen och golvvärmen under, snöstorm is the shit!! :D

Enda problemet med snöstormen är att pappa kanske inte kan grilla ikväll, vi hade planerat en fullfjädrad familjekväll med lite vin, grillat kött och rotgrönsaker i ugnen. Lite sommarkänslor såhär i midvintern :)

Jag försökte provcera pappa idag när jag bakade förresten. Försökte mig på lite treåringstrots och ställde mig med sockerpaketet i handen, tittade på pappa och hällde sedan långsamt ut det över det nystädade golvet. Mamma, som var med på vad jag skulle göra, stod och försökte låta bli att asgarva i närheten. 

Det hade inte förväntad effekt; pappa bara tittade, log lite, ryckte på axlarna och gick sedan upp för att fortsätta städa. Jag har nu upptäckt vad det innebär att bli vuxen:

1) han kan inte köra upp mig på rummet för... jag har inget eget rum nuförtiden. Missförstå mig rätt, jag bor i ett eget rum men det är ju inte mitt, alla mina möbler är i Halmstad och rummet är abonnerat som datorrum.

2) han känner mig för väl och vet att mitt dåliga samvete skulle sätta in två sekunder senare... japp, jag började städa innan han ens gått ut ur rummet.

Snopet haha.



Älskade pappa med vovven :)

Matkoma

Det gick alldeles utmärkt att rulla köttbullar, när det kommer till matlagning är jag grym på en sak: monotona arbeten. Rulla köttbullar, skiva potatis, you name it. När det kommer till allt det där som faktiskt sätter smak på maten är jag hyfsad. Det blir helt klart ätbart men jag har ingen (och har ingen lust att utveckla någon) större känsla för matlagning.

Jag kompenserar för det genom mitt bakande ;) Det ska ju vara rättvist i ett hushåll, inte sant (och ja, här pratar vi presumtiva det-kommer-förhoppningsvis-hända-någon-gång-hushåll)?

Suttit och slöat framför tvn resten av kvällen, hamnade i matkoma efter mina stuvade makaroner och köttbullar (japp, jag gjorde för mycket och jag åt för mycket) så att ens ta sig ut på promenad med vovven var alldeles för jobbigt. Jag är glad att jag lyckades ta mig uppför trappan till sängen ;)

Kan dock inte sova än för (klockan är halv elva) jag är alldeles för nyfiken på hur mitt hår blir med min nyinköpta gegga i. Just nu är det verkligt vackra lockar som faller kring ansiktet... men så är det alltid innan det torkar så. Sedan kommer fluffet! :P

Får läsa min hej-jag-är-en-tjej-och-gillar-just-nu-böcker-som-fokuserar-på-snygga-kroppsdelar-bok... typ allt som Dan Brown inte gör tillsammans med det han gör. Lite spänning tillsammans med lite faktiska konversationer (nåja).      

Jag knarkar:

...just nu Petter och Vernoica Maggio med Längesen. Fick höra från säkra källor att den var bra så nu är jag fast :)

Skulle bara meddela, nu ska jag ner och rulla köttbullar inför jul (jag hoppas verkligen att pappa har köpt mycket köttfärs för jag är så sugen på köttbullar och stuvade makaroner att jag skulle kunna begå olagligheter för det ;D)

IT-support

Var med om något roligt imorse, Elin ringde vid sisådär halv elva, helt panikslagen för att Joakims dator krånglade. Hon och datorer är ingen bra kombo (överhuvudtaget) så därför ringer hon mig för IT-support (just det får mig fortfarande att skratta högt). Mig?! Av alla människor man bara kan komma och tänka på?!

Vi lyckades lösa krisen iaf (jag sa: "andas" och testa och se vad du har låst tangentbordet med... prova runt lite", det var typ det). Under tiden som detta utspelar sig sitter mamma i soffan och skrattar så hon gråter. Dels över hur oteknisk Elin och dels över att hon ringer mig (som mamma har utnämnt till en av de minst tekniska i världen). Men vi löste det och Elin kunde springa iväg till frisören lite försenad men fortfarande inom tidsramen.

Jag älskar att vara hemma ibland... det händer så mycket mer saker här av någon anledning :D


Dag 12: I min handväska

Jag är en fruktansvärt dålig människa när det gäller att använda handväska... det innebär att de är alldeles för fyllda av onödigt skit för att jag ska orka dra omkring på det eller att jag har en stor jacka med många fickor som jag kan trycka ner allt i.

Men det finns vid ett tillfälle då jag faktiskt alltid har handväska nästan; vid utgång på krogen. Då brukar en liten mini-handväska få följa med. Och eftersom den är mini brukar jag inte kunna trycka in så mycket: plånbok (gärna nedbantad eftersom jag har sjutusen kort och sextusenniohundranittioåtta av dem är totalt onödiga), mobil, nycklar och läppglans av något slag och tuggummi givetvis. Det är typ allt som får plats och mer vill jag inte gärna släpa på :)  

Snö-mys

Här är några av bilderna jag tog igår. Hann inte med det igår utan fick en sladd och satte mig nu. Har tusan fullt upp när man är hemma; man stöter på folk i mataffären och då måste man prata. Mormor och morfar (uttalas "mo-mo" och "mo-fa") kom förbi och åt lite mat på deras väg ner till Egypten (Sturup). Och mitt i allt springer en stackars elektriker omkring och försöker fixa elen i ett alldeles förvirrande hus haha. Han har träffat mer av min släkt än vissa av min pojkvänner hahaha.

Mamma och jag har iaf hunnit med en tur till Bromölla och kikat lite på sänggavlar till henne och papi. Jag passade även på att få lite inspiration till mitt framtida boende. Inspirationen uteblev, mami och jag upptäckte att det var roligare (och mer passande) att hitta en massa fel istället ;)

                            
       

Klockan halv nio igårmorse, soluppgången var fantastisk och våra buddies, åsnorna, kom bort och hälsade på ebba som vanligt :)

                              

                                                       Ståtlig vovve som inte ville gå in ;)


Fantastiskt rolig dag!

Hemma igen efter en väldigt trevlig eftermiddag/kväll, den blev lite längre än jag vad trodde. Stack bort till stan för att träffa Lizze vid två. Egentligen skulle vi gå och kolla på lite julklappar men bestämde oss för att fika på Briggen först istället tillsammans med Bella och Johanna, samt Johannas treåring Tea. Full rulle? Japp, utan tvekan. Även Elin dök upp ett tag senare och det var så trevligt att vi satt kvar och pratade tills Lizze var tvungen att åka hem för mat.

Har inte suttit och fikat på det sättet sen jag faktiskt flyttade från Karlshamn, det var lite vanligare att gå till Briggen då; fika lite, titta lite på folk och prata en jäkla massa :)

Elin och jag gick hem till Joakim, jag gjorde mina (numera) berömda mini-potatisklyftor och sedan överlät vi stekandet av köttet och skapandet av såsen till Joakim medan vi satt och pratade och rullade negerbollar i kokos. Har nog aldrig spenderat så lång tid i samma rum som Joakim under de åren de två har träffats. Han försöker nog verkligen bättra sig för Elin och det gör mig glad. Min Elin förtjänar all den lycka hon bara kan få.

För att ytterligare öka på matkoman jag hade hamnat i dukade Rebecka sedan fram lussekatter, pepparkakor, chokladkola, ostpretzels av något slag och lite annat smått och gott. Fruktansvärt mysigt att bara sitta med tända ljus, dricka te och öka på sin kroppshydda.

Jag behövde kanske en dag med flickorna (med små gästspel av pojkar oxå, Rebeckas Johan var med en stund oxå) för nu mår jag så fint. Ibland saknar jag faktiskt Karlshamn och det är, helt otvungna, umgänget. Man drar dit andan faller på, inga egentliga tider och förmågan att slå sig ner i någons soffa (Rebeckas) medan denna står i duschen.

Nu ska jag läsa lite men först ska jag knuffa undan hunden från täcket som hon har beslagtagit :)

Dag 11: Mina syskon

Jag har ju faktiskt bara ett syskon, Lisa (går oxå under namnen Pluttis och Petite). Min underbara lillasyster, hon är av mina bästa vänner men vår uppväxt kantades av bråk, dispyter och regelrätta slagsmål. Slagsmålen blev färre för att sedan försvinna helt, bråken minskade i storlek och dispyterna blev till diskussioner och på något sätt blev både hon och jag vuxna tillsammans.

Min syster är ett litet geni; hon har en förståelse för matte och språk som jag saknar, det enda ämnet jag egentligen kan tävla mot henne är i svenska. Hon är stark, hon säger vad hon tycker och viker inte undan om det är något som är orättvist. Jag beundrar henne för den mentala styrkan, förmågan att ta plats och inte skämmas för mycket här i livet.

Vi är lika lika varandra som vi är olika varandra, det gör att vi kramas lika mycket som vi bråkar (eller "diskuterar" som det heter när man är vuxen). 

Hon är, och kommer alltid förbli, min lillasyster, min Petite. Trots att hon på så många sätt är mer vuxen än mig just nu. Det spelar ingen roll om hon är starkare, har fler vuxenpoäng eller längre utbildning, hon är minstingen i familjen och jag vet att jag kommer göra vad som helst för att skydda henne. 

                                       För henne skulle jag kunna flytta berg.  

                                       
      


I behov av inspiration

Nu ska jag snart in till stan, träffa Lizze och kolla på något till julklappsleken. Två saker för sammanlagt 50 kr? Vad i hela friden kan man hitta på? Förra året var jag gud och köpte choklad och en miniflaska mousserande... det funkar ju inte i år. Måste ju förnya sig, några idéer någon? Anyone?!

Funderar även på att kolla på ett par running pants till mig, långa så jag slipper frysa om anklarna. Får undersökas, hade varit så sjukt gött att ge sig ut att springa istället för att behöva pulsa nämligen :)

Nej, nu ska jag nog sminka mig och hoppa ur myskläderna. Vilket tungt liv ;)

Jag är inte ett av teknikens underbarn...

Har varit aktiv idag, åt frukost vid åtta, tog en morgonpromenad och har sedan kammat hunden. Ebba var inte särskilt nöjd med kammandet, hon anser att det är största straffet i världen. Men hon är alltid lika glad efteråt; vill man bli fin får man lida pin som det heter.

Just nu försöker jag gå omvägar runt tekniken. Tog lite bilder imorse som jag skulle vilja ha in på den lilla bärbara... problemet med det är att det inte finns en enda sladdjäkel i närheten (vilket bara är oförståeligt) så jag försöker nu med bluetooth. Det vete katten hur det går... internet samarbetar inte särskilt bra och deras supportsidan till datorn är mer än svåranvänd. Får kanske vänta till senare när jag har fått tag på min personliga IT-support (pappa, som har glömt jobbtelefonen hemma idag :P)

Inte så mycket att göra idag, eller jag ska ju träffa Lizze, Elin och Rebecka (i olika omgångar) under dagen så får väl passa på att vila nu. Annars vet man aldrig hur det går med min lilla stackars kropp. Suck.

 

Änglar och demoner

Jag är nu ledsen alla Dan Brown-älskare där ute. Jag är inte övertygad, jag är faktiskt så långt ifrån övertygad att det måste kännas lite pinsamt för författaren. Är det bara jag som stör ihjäl mig på hans sjukt dåliga språk?! Halvt avhuggna meningar, dåliga beskrivningar, ännu sämre konversationer; det är som jag i mina sämsta stunder.

Men en sak kan han och det är att porträttera spänning, det är enda anledningen till varför jag har hållit ut med hans språk i två böcker (japp, det här var hans andra chans. Läste da vincikoden när den var inne. Fler chanser än så får man faktiskt inte hos mig). Men så fort spänningen försvinner lägger sig breder antiklimaxet ut sig som en stor, äcklig filt som jag helst av allt inte vill ta i med tång och verkligen inte ligga under. Knappt jag klarade av att läsa ut de sista fem sidorna av boken. 

Sexscenen i slutet av boken är så banal att jag bara vill skrika högt. Och inte av pur lycka precis. Det är som om en tonårspojke skulle ha skrivit något rakt ur sin fantasi och trott att det faktiskt även skulle gå hem ute i verkliga livet. 

Jag är ledsen Dan Brown (eller nej, det är jag inte heller, jag är mest irriterad) men det här var något av det sämre jag har läst på länge. Nu ska jag bara se filmen oxå för att riktigt ordentligt kunna spy galla över dina dåliga konversationer och banala sexscener (kul att det är vad som stör mig mest och inte Langdons otroliga förmåga att överleva mer än vad Stålmannen kan)!

Tack och godnatt!   


Paket-tokig!

Igår klädde vi granen och idag fick jag äran att lägga fram paketen. Eller äran och äran... tror det var mer en sadistisk mamma som givetvis visste att jag skulle bli fruktansvärt nyfiken på innehållet i de paket jag inte har styrt över själv.

Hon lyckades... jag hittade ett paket (emils idé det här tydligen... ska pumpa honom på lite info när vi träffas senare i veckan) som jag inte har den blekaste aning om vad det kan vara. Ett paket som jag inte har koll på och det driver mig till vansinne!

Jag är nyfiken som en katt, ett fruktansvärt kontrollfreak och envis som en åsna... de tre egenskaperna ihop kan ju bara klassas som ett helsicke. Det här med paket är ett så fruktansvärt ambivalent drag hos mig, jag älskar att bli överraskad samtidigt som jag hatar att bli överraskad. Schizo?? Alldeles säkert.

Men Ebba är iaf på min sida, hon gav sig in bland paketen här nu och letade stenhårt efter sina (ganska lätt, hennes luktar ju oftast trots allt). Hon är oxå nyfiken som en katt helt enkelt, det känns bra.

Ebba och jag mot världen! :D



Ebba hjälpte till att plugga när vi var i Halmstad. Hon var awesome ;D

Pain is a bitch

Har haft några dåliga dagar smärtmässigt, rättelse: jag har haft några dåliga veckor smärtmässigt. Vet inte varför och det stör skiten ur mig. Har medicinerna slutat fungera? Är det då smärt- eller ämnesomsättningsmedicinen som är störd? Jag orkar ju inte precis ta mig till doktorn i julhelgen och min doktor har dessutom slutat (har jag nämnt att svensk läkarvård är ett skämt, jag tror jag har det va?). Ska ringa och boka en tid för när jag kommer tillbaka till Halmstad men fram tills dess lever min familj med:

mitt fantastiska humör. Och det är djup ironi på det. Jag blir en bitch när jag har ont och i helgen har jag varit den fullfjädrade bitchen. Det finns inte ens någon stubin, det är bara tändplån; det smäller direkt.

Tack och lov är det en bergochdalbana att leva med mig, det innebär att de riktigt ilskna stunderna, de försvinner lika snabbt som de kommer. Problemet är att ingen kan förutsäga en ilsken stund, inte ens jag själv. Hopeless...? Japp. Så inuti helvetes hopplös!

Klipp, klipp

Sådär nu var jag klippt och stylad. Eller typ. Jag har världens bästa frisör, hon bara skrattade när jag berättade om mitt lilla psykbryt. Jag måste utstråla något för jag blir automatiskt mobbad, på det bra sättet givetvis. Vi skrattade som fasiken medan hon försökte klippa mig.

Det blev väldigt bra iaf, sitter nu med plattad lugg. Väldigt nyfiken på hur det kommer se ut när luggen är lockig men just nu är jag väldigt, väldigt nöjd med att bara ha en lugg. För första gången i mitt liv! Sjukt!

På tal om att utstråla något så måste jag ha någon speciell dragningskraft på barn. De kommer alltid bortstudsande till mig, jag förstår inte varför bara! Jag gillar inte barn!! Är de som hundar kanske? De känner lukten av rädsla?? Kan ju vara det ;D

Dagens träning är gjord iaf, jag underskattade hur mycket snö det faktiskt ligger, vilket innebar att jag fick pulsa som tusan. Varm och glad blev jag :) 

Dag 10: En önskan

Eftersom jag är lätt neurotisk så försöker jag aldrig önska mig saker. Har jag sagt det högt och specifierat vad jag egentligen vill... ja, då gör det ju ont att förlora det. Så jag är inte så privat egentligen, anledningen till varför jag inte delar med mig av förhoppningar och känslor, det är för att jag är neurotisk helt enkelt.

Därför är min önskan just idag fruktansvärt banal; jag önskar nämligen att frisören jag ska till om en knapp halvtimme kan göra något åt det jag brukar kalla för hår. Det är så sjukt tråkigt att aldrig få något som överhuvudtaget kan liknas vid en frisyr så jag har beställt tid för en luggkonsultation.

Även om hon inte skulle rekommendera något klipp så får hon nog klippa lite ändå med tanke på psykbrytet jag hade för ett par veckor sedan där jag klippte luggen själv. Jag har gjort smartare saker i mina dagar... men det blev så inte fruktansvärt som det kunde ha blivit iaf :P

Nu ska jag sätta på mig lite vettiga kläder, kan ju inte springa runt i Asarum i bara långkalsongerna (även om det är fantastiskt snygga sådana!) Toodles!



Nyklippt och mörkhårig -07. Någon skillnad i frisyr?? Knappast. Boring!!

Silver!! :D

Har spenderat kvällen tillsammans med hela familjen samlad, bänkad i soffan för att kolla på handbollen. Till och med hunden var närvarande, hur i hela friden hon kunde fridfullt sova medan vi skrek som idioter är ett stort frågetecken dock!?

Tyvärr en förlust men det blev inte så mycket spö som jag hade väntat mig, det var verkligen de två bästa lagen som var i final. Norge har kört över allt motstånd utom Sverige men idag var norskorna bättre så jag är inte särskilt arg. Eller jag ska erkänna, jag var arg . Herregud jag svor över allt som rörde sig; domarna, norskorna, svenskornas felpassningar, domarna... ja. Det var så att mamma var chockad (och hon borde ändå ha vant sig vid det här taget kan man tycka).

Har även författat romaner i sms-form (som morsan uttryckte det); var ju tvungen att uppdatera Hampus om handbollen och efter diverse udda samtalsämnen slogs det vad. Jag tror inte han har envisheten/tålamodet att lära mig spela tv-spel och han tror inte jag kan lära honom baka.

Jag har en stark känsla av vinst här... stackarn vet inte riktigt vad han har gett sig in i helt enkelt ;D

Dag 09: Min tro

Jag är inte direkt uppfostrad i ett hem baserat på den kristna tron. Jag må vara döpt men när jag fick välja själv så valde jag bort konfirmationen. Att följa en religion utan något självständigt tänkande var inte riktigt för mig (ingen surprise där kanske) insåg jag redan på lågstadiet. Jag har nog aldrig fått så mycket skäll i skolan som den gång då jag råkade ifrågasätta religionskunskapen på lågstadiet (brådmogen?).

Jag har min enga tro, innan Emelies död var den inte så närvarande, men något förändrades det där ögonblicket jag beskrev nedan. Helt plötsligt var döden alldeles för närvarande och jag var inte riktigt belåten med det mörker som jag tänkt på döden som innan. Änglarna blev mitt nya, det ger mig hopp att hon på något sätt är den ängel hon förtjänar att vara. Hon är inte borta utan någonstans i min närhet.

Den lilla ängeln av ametist runt min nacke är en gåva från Emelies mamma (föräldrar) och är min följeslagare. Eller som det står på ett av mina andra halsband: änglar finns.

Det tror jag på, jag har min egna, högst personliga, religion helt enkelt. En religion utan några regler utan bara med en gnutta av hopp.


Failure?

Totalt failure faktiskt om jag ska vara ärlig. Min knäck flippade, jag flippade på kolan. Det gick inget vidare helt enkelt. Huset är i upplösningstillstånd eftersom allt jäkla julpynt är framme, vilket stressar morsan, vilket i sin tur stressar farsan och mig.

Vi är ingen pyntig och pysslig familj helt enkelt. Det är härmed bevisat :P

Nu ska jag städa undan på mitt rum, eftersom jag ändå ska vara här i fyra veckor har jag ingen större lust att bo i mina väskor. Kan lika gärna packa upp och få ordning på torpet, så slipper jag stressa över det oxå :)

Ebba är en sötnos, btw, hon kom upp och la sig precis där jag skulle bädda. Sällskapssjuk? Antagligen. Lite smånervös pga av den konstiga stämningen? Högst troligen det oxå ;)

Dag 08: Ett ögonblick

Jag har lite svårt att sätta fingret på ett speciellt ögonblick i livet... det mesta är töcken. Men det som framstår bland de andra är inte ett särskilt positivt ögonblick så, med varning för allvarlig deppighet från min sida, kan jag berätta om det värsta ögonblick jag någonsin har varit med om i mitt 22-åriga liv;

det började som en helt vanlig dag i våras; jag och emmeli var i skolan och när vi kom hem hade hennes Daniel fixat lunch åt oss. Under lunchen ringer Elin, i totalt upplösningstillstånd, och börjar babbla om en viss blogg och hur många syskon just den här bloggaren har. Sex stycken meddelar jag henne. "Ett av dem har tagit sitt liv" säger Elin.

I ungefär den sekunden börjar den sjunkande känslan i magen men jag behåller ett relativt lugn utåt sett. Tar djupa, lugnande andetag och meddelar att jag ringer upp en kompis, Nea, för att extrakolla vem det är medan jag sätter igång datorn för att se vad det egentligen står i det där förbannade blogginlägget.

Eftersom min dator är min dator så tar det ett århundrade att få igång den och Nea svarar inte. Den lugna känslan blir allt svårare att behålla för varje sekund som går och när jag väl ser blogginlägget har en av mina värsta mardrömmar besannats. Så väl som jag känner igen den där ängeln av glas, hur många gånger har jag inte sett den? Hur många dagar, nätter har jag inte spenderat i dess närhet? Men jag vägrar tro och ringer istället upp Fredrik, som i sin tur har kommenterat och därmed vet.

Ungefär här blir det ett töcken igen. Jag vet inte vad jag sa, bara att jag måste ha skrikit rakt ut, jag vet att jag gick i cirklar med armarna runt min kropp medan jag försökte få rätsida på det Fredrik sa; japp, min Emelie var död. Min allra äldsta vän, en människa jag har känt sedan jag var 1 år gammal, en människa jag hade smsat senast tre dagar tidigare och sagt att jag saknade henne.

Ett av de svåraste samtalen jag någonsin har behövt ringa är det till Elin, jag satt med emmeli och Daniel i min närhet. Människor jag kunde klamra mig fast vid för att inte totalt falla sönder, Elin satt ensam i Lund. 20 min från sin tvillingsyster och 1 och 45 från resten av sin familj. Vem skulle hon hålla i?

Jag spelar upp  det där ögonblicket i mitt huvud gång på gång, det vill inte försvinna och känner bismaken av samma ångest som jag kände då. Och saknaden blir bara större för varje dag. Inte heller den vill försvinna eller avta. Mina tankar vandrar till min Emelie, min bästa vän under så många år, varje dag. Och det gör fortfarande så ont, som om smärtan inte avtar den heller.  

 

lisberg -07. Mycket kärlek till dig, vart du än är.
 

Heja, heja, heja!

Sitter och kollar på handbollsdamerna! I semifinal! Helt fantastiskt att jag kan se en match!

Visserligen blir jag så arg, så arg att mamma bara tittar på mig. Ja, jag har lite problem med humöret.

Nu ska jag fortsätta koka på hur fult spelet är ibland och hur dumma i huvudet domarna är. Precis som det ska vara :D

update: fantastiskt!! Så sjukt glad! Imorn blir det till att vara bänkad oxå! :D

Klant-fia

Vi kan nu alla komma överens om att min karriär som hantverkare hade varit osedvanligt kort. Jag är helt enkelt för klantig; provmålade färgen til föräldrarnas sovrum och lyckades på något sätt (fråga mig inte hur) sätta ner stegen i locket! Lätt irriterad på det. Annars är väldigt kul att måla och den nya färgen matchade mammas kakelvägg sjukt bra (ja, de ska ha en kakelvägg i sovrummet :P)!

Det är ju faktiskt julens projekt, jag ska hjälpa till att renovera deras sovrum. Se till att det köps nya sänggavlar och så vidare. Sjukt bra, då kan jag spendera andras pengar utan att behöva röra mina ;D 

Nu vill jag ha lunch! Pappa är och julhandlar maten så det kan ju dröja ett tag visserligen. Vaknade vid halv nio imorse faktiskt, efter elva timmars sömn. Behövdes det kanske? Japp.

Dag 07: Min bästa vän

Jag har ingen egentlig "bästa vän" men jag har flera nära. Den närmaste just nu är utan tvekan min egen lilla lockiga, emmeli.

Vi träffade på varandra under nollningen (kan det vara det lockiga som gjorde att vi drogs till varandra??), festade tillsammans, blev uppdragna ur sängarna för att kasta ägg och göra sandänglar för staben, det var ingen tvekan om saken helt enkelt. Det var nog ödet :)

Efter det satt vi ihop vid höften, där jag var, där var emmeli. När folk endast började skicka ett meddelande och förväntade sig att det skulle nå fram till båda insåg vi att det kanske var dags att flytta ihop. Hon var inte nöjd med sitt boende, jag var inte så nöjd med mitt och när vi ändå umgicks så mycket, varför inte liksom? 

Det är något av det bästa beslut jag någonsin har tagit, det finns inte mycket som har gett mig så mycket glädje som min kombo. Hon har varit med när jag opererades, när jag förlorade min andra lockiga hälft. Hon har stöttat mig lika mycket som hon har skrattat åt mig.

Och skrattar åt varandra, japp, det gör vi. Ganska ofta, problemet nu är att vår humor har sjunkit till så låg nivå att de flesta inte förstår vad vi asgarvar åt... 

Hon är världens finaste; ärlig, glad och bara allmänt fluffig :D 

Jag älskar dig!! 



Julfesten -10 

Slö-fredag

Jag är trött så in i norden (lägga sig vid tre och vakna självmant innan halv sju kan göra så med en människa) att jag ska krypa ner med en film tror jag och fortsätta testa min nya högtalare :)

Har spenderat eftermiddagen/kvällen tillsammans med familjen; ätit hemlagad pizza, druckit lite vin och avslutat med en espresso och lite mörk choklad. Det är precis som det ska vara. Skillnaden är att hela familjen håller på att somna. Pappa har jet-lag, jag har inte sovit och mamma saknar antagligen lite sömn oxå. Den enda pigga just nu är hunden.

Det har sin naturliga förklaring; hon har sovit precis hela dagen. Som en stock och på rygg med tassarna rakt upp i luften. Fläkig vovve haha! Så har resten av oss inte gjort!


Surprise!

Pappa hade med lite överraskningar från hongkong visade det sig idag; wasabi-sås (såå gott!) och en liten mini-högtalare, ungefär 10 cm lång. I rosa till mig! Faktiskt oväntat bra, mamma har inte flippat än, fantastiskt!

Sjukt grym, den matchar min lilla rosa datorn som i sin tur matchar min lilla rosa mobil. Japp, jag är en tjej och är stolt över det ;D

Lisa var så härligt blond när hon fick sin. 

Lisa - "kan man använda den med hörlurarna då?"
Resten - "varför skulle du vilja använda hörlurar? Det är en högtalare..." 
Lisa - "ja, men om man vill höra på radion i högtalarna då...?"
Mamma - "så du ska alltså ha den som din nya mp3??"

Familjen vrider sig av skratt... Lisa hon rodnar. Jag älskar min syster!! Vi har lite kommunikationsproblem... det resulterar i lätt konstiga konversationer som vanligt haha  


Dag 06: Min dag

Eftersom blogg.se inte alls ville samarbeta klockan tre inatt (fråga inte) så får jag ta gårdagens nu istället.

Gårdagen blev faktiskt jäkligt najs (trots att pappa väckte mig vid kvart över sju med meddelandet om det dåliga vädret).

Redovisningen avklarades utan några större problem (och med problem är typ: svimma, få en panikattack, börja svamla på franska... typ) och eftersom mina planer att köra grusades så la jag mig och kollade på en film, Step up (jag har en Channing Tatum-vecka tror jag, såg Dear John häromdagen oxå).

För att säga hej då till Halmstad så var jag ju tvungen att träna en sista gång så jag satte mig på en spinningcykel, svettades som en idiot och hade ungefär en puls på 160. Najs, förutom att det var jultema. Jag och jullåtar är verkligen ingen bra kombo, antingen är de överdrivet "glada" eller så är de bara... kristna. Men jag överlevde... och var sjukligt nöjd efteråt dessutom.

Och sen för att verkligen säga hej då till Halmstad så gick jag ut med killarna. Ensam tjej och därmed lite mobbad (kvinnor är mindre intelligenta... seriously what?!) men det var trevligt ändå, jag slog dövörat till och gjorde en klassisk: smile and wave ;D 

Kvällen avslutades med "efterfest" hos mig (inte ok eftersom jag hade hela hallen full av packning!) tillsammans med Adam och Hampus. Såg Love actually eftersom det är en julfilm, eller såg och såg, vi snackade mest haha. Hampus gick vid typ... halv tre (?) så det blev mer snack än film det kan jag ju meddela.

Fantastiskt bra dag att skriva om helt enkelt :D  

Jullov!!

Jullov!! Så jäkla gött!

Inte lika gött att min fönster har snöat igen pga av den sydvästliga vinden, ser nada :P Jag vill verkligen inte köra i det här skitet, får se hur jag gör. Måste lösas det här!

Lösning: jag stannar en natt till och får köra imorn istället. Ganska bra för då kan jag ju visserligen följa med killarna ut trots allt. Najs. Visserligen nykter men det brukar aldrig störa mig så.

Nej, nu ska jag bädda ner mig med en film. Mitt rum är iskallt så att krypa ner under täcket är ett måste för att undvika isbitar till tår!


Hela-Halmstad-stormar...?

Tänkte sätta mig med listan men "min dag" kanske blir bättre att berätta om i efterhand än att sia om?

Sitter och laddar inför redovisningen (NOT!), ok, kanske inte. Sitter snarare och tittar ut genom fönstret. Det har varit uppehåll, sol och klart väder i två veckor. Imorse blev jag väckt av pappa, som - i hongkong - hade koll på att vädret var skit.

Det udda är att han hade bättre koll än mig för det var inte förrän jag faktiskt började lyssna som jag hörde vinden tjuta runt knutarna. När jag väl insett att hela Halmstad stormade var jag tvungen att stiga upp. Pappa hade rätt ända från hongkong. Det snöar och blåser storm här. Jippi (NOT!). Sjukt!

Får se hur det går med min plan att komma iväg så snabbt som möjligt, lika bättre att låta det lugna ner sig så att pappa i sin tur kan lugna ner sig. Jag har världens hönspappa, men han är ganska söt när han är orolig :D

Tell the devil I said hi when you get back to where you from

Sitter och är lite pissed på mig själv. För att göra saker mot bättre vetande och sedan förlora på det. Ska jag aldrig, aldrig, aldrig lära mig??

Nej, nu skiter jag i skiten. Jag ska ha jullov med allt det innebär; lugnt, i karlshamn med de gamla kompisarna. Saknar min Fredrik så mycket, ska bli mys att träffa honom efter nyår. Halmstad ska bort, bort, bort ur huvudet!

Bara en liten redovisning imorn (som jag nu ska skriva stödord till, lär inte behövas men man vet aldrig) och sedan har jag jullov. Drar så snabbt jag kan från stan, plockar upp lill-monstret hos stor-monstret (översättning: ebba hos lisa) och sedan ska jag hem. Äta fisk och krama pappa när han kommer hem från hongkong på fredag!

Jag längtar!



Jag och Fredrik på balen :)

Dag 05: Vad är kärlek?

wow, ska man svara på det i ett inlägg? Vilken kärlek ska jag välja? Jag har ju den för min familj, för min kombo, för min elin, för mina kompisar... det är nog lika bra för jag tror inte att jag har varit tillräckligt lyckligt lottad för att känna på den där jag-vill-gifta-mig-med-dig-känslan. Så pass mycket har jag inte litat på någon än.

Därför kan jag ju börja med:

Kärlek är absolut tillit, förmågan att kunna öppna sig för någon utan att bli dömd eller dumförklarad, känslan att kunna vara hela, ocensurerade du utan att bry dig om vad man "ska" göra.

Om en förälskelse är att vilja vara nära personen hela tiden så är kärleken något helt annat för mig. Det första har jag upplevt men att vara riktigt kär, att kunna offra sitt liv för någon annan? Nope, inte än. Jag är fel person att fråga kanske? Men om man ser på två som känner kärlek så kan man nästan sätta fingret på... värmen de utstrålar, tillgivenheten till varandra och det nära band som man inte kan se men som ändå finns där.

Kärlek är två separata människor som behåller sig själva samtidigt som de är en enhet, de kan bråka utan att det blir en spricka i glaset och prata om vad man behöver prata om.

Mina föräldrar känner kärlek till varandra. Det är jag säker på och om någon inte är nöjd med mitt virrvarr till förklaring, hänvisar jag vidare.

Memories

Sket i film och fördjupade mig i gamla inlägg. Fy fan vad kul jag hade 2007! Det låter iaf som det, förutom all smärta, så festade jag, shoppade och mest... chillade. Så hade jag ju gärna kunnat ha det igen.

Saknar tiden när varenda jävel hade en blogg och man kunde kommentera och flumma runt. Miss a lot!

Soundtracket till det här, Bruno Mars, har kommit upp med två favoriter till; Talking to the moon och Runaway baby. Najs! 

Ska nog gå och lägga mig, ska upp imorn och komponera en power point till den andra muntliga redovisningen. Power-point hataren Jenny har nästan fått ändra sig! Sjuuukt.  


Karma sucks!

Ok. Jag ska inte kolla på handboll. Min karma suger. Sverige har spelat som gudar tills jag sätter mig vid tvn, efter 10 min stegade jag bort; arg som ett bi och med ett Sverige i underläge. INTE OK!

Mamma får uppdatera mig istället :P

Ska nog kolla på en film istället, såg precis Letters to Juliet (söt) så funderar på att hålla temat Amanada Seyfried och köra på Dear John. Den ska visserligen vara sorglig men jag är så destruktivt rastlös att det kanske är vad jag behöver...?

Vill bara komma över den här rastlösheten, den är inte bra för mig. Har med urladdningen idag efter redovisningen att göra, det och så känns det som om jag fortfarande är borderline bakis (vilket bara är bullshit). Men ångesten från igårmorse vill inte riktigt släppa, jag svävar någonstans i ingenmansland och jag hatar det!

Allt är bra tills jag är ensam.
  



En något osminkad (och nykter) jag i söndags. Dock innan gästerna hann komma för det där är typ... underkläder :P

I'd catch a grenade for ya'

Lyssnar på Bruno Mars's nya album oc jag måste säga... japp, jag är nog lite kär. Speciellt i grenade. Den är så fantastisk, ungefär en sådan låt som verkligen fastnar. Det är ju givetvis texten som är det grymma (som det alltid är med mig). Jättekär!

Idag har jag haft min första redovisning på engelska sedan ettan på gymnasiet ungefär. Sjukt. Men jag tror det gick bra, fick ok från en classmate iaf så det känns bra. Och lärarna hade inget att klaga på så det känns verkligen, verkligen grymt! Se vad betyg det blir bara men det spelar ingen roll, vi har klarat det och det är det viktigaste!

Nu ska jag se på damernas handboll! Toodles!

Dag 04: Vad jag åt idag!

Jag slöade lite med bloggandet igår... så det får bli två på rad här idag istället.

Visserligen är inte dagen slut men än så länge:

världens minsta skål med vaniljyoghurt, russin och special k till frukost. Samt en kopp te och vatten till medicinerna givetvis.

Wokgrönsaker, tärnat bacon och pasta tillsammans med en tomat- och creme fraiche-sås. Sjukt mums. Stolt över att jag lyckades med det här alldeles själv! :D

Solchips! Havssalt och gräddfil. Sjukt mumsiga! 

Sedan får det väl bli någon till... 



Mums! 

update 22.41

jag har inte varit hungrig på hela kvällen... men så passade jag på att stanna upp så här länge vilket givetvis leder till att nu är jag hungrig. Lägger mig och försöker sova igen istället :P

Dag 03: Mina föräldrar

Ja, vad ska man säga? Om man har läst bloggen så kanske man inser att vi är ganska close, eller mer än väldigt. Mamma gissar sig till vad jag känner innan jag ens har reflekterat över det själv och behöver jag en kram så vet jag var min pappa finns.

Min mamma är stark som få, hon kämpar sig igenom ofattbar smärta varje dag och på något sätt lyckas hon ändå oftast hålla humöret uppe. Hon är min inspiration när livet är tungt, när min egen smärta blir överväldigande och jag känner mig lite vilsen. Hon är mitt stöd och bidrar så mycket med sina kunskaper.

Min pappa är otroligt begåvad, det är lite synd att jag inte förstår mig på hans begåvning bara. Ettor och nollor är nog inte min grej egentligen... men jag vet att han lagar fantastisk mat och skulle skydda mig mot allt ovälkommet i världen. Det är allt jag behöver veta :)



Min familj <3

Full på en söndag??

Udda dag igår. Vi kan säga så och sedan lämna det. Bli full en söndag? Alldeles möjligt. Bli full och göra massa saker som kanske inte var så bra (inte så illa som det låter egentligen) på en söndag? Också alldeles möjligt. Kära någon.

Och så lämnade vi det. Hjälp.

Idag ska jag skriva klart mitt lilla arbete (är nu uppe i över 3000 ord, woopi!), öva inför en av redovisningarna den här veckan (båda är på engelska, inte ok!), träna och sedan hade jag planerat att dö lite. Busy dag för någon som, inte är bakfull men är lite borderline till bakfull. Jag mår bra men är slö liksom.

Nu ska jag sätta igång. Toodles!  

Dag 02: Min första kärlek

Jaha... den här var ju lite svårare. Jag är lätt emotionellt handikappad och kan inte skilja riktigt på mina känslor; därför tävlar Alle och Erik om platsen. Jag tror Erik får vinna faktiskt även om allt vara en röra där i slutet på trean, för jag hade onekligen känslor för Alle. Kanske inte så starka kanske men de fanns där. Skitsamma, Erik vinner.

Erik är (ironiskt nog) Alles kompis och det var genom honom vi träffades. Först bara på ett litet Hipp Hipp-maraton (där jag skämdes som ett djur för jag hade varit full som en kastrull när vi träffades första gången) och därefter pratade vi lite på msn (som man brukade göra på den gamla goda tiden) och på en studentfest så tog det fart.

Att säga att det var stormigt är en underdrift, jag var så kär som jag kunde bli (vilket inte vill säga så mycket, min nivå är inte så hög) och likaså var han. Problemet var svartsjukan; jag är inte svartsjuk för fem öre, Erik befann sig i andra änden av skalan. Så mitt öppna, obekymrade pratande med alla runtomkring fick honom att se svart och sedan såg jag svart för att han inte litade på mig. Vi var barn helt klart.

Men allt var inte dåligt och i ett halvår hade jag fantastiskt roligt tillsammans med en människa jag tycker om än idag. Vi passade inte som ett par helt enkelt. Men det gör inget, båda gick vidare till bättre saker :)


Kill-magnet? Eller bara trubbel-magnet?

Jag är en magnet. En magnet för "på-fyllan-killar", det vill säga fyllekåta killar. Någonstans mellan trean på gymnasiet och nu borde jag ha lärt mig känna igen typ kunde man tro.

Nja. Eller mjo. Till slut kanske. Jag kör på stilen jag hade innan: allt alla säger är ett skämt. Punkt. Det funkade alldeles utmärkt igår, jag tog inte en människa på allvar.

Så jag hade alldeles utmärkt roligt, riktigt askul faktiskt. En sån där lyckad julfest där alla verkade vara på gott humör, vi pratade och skämtade hela kvällen. Helt perfekt. Mkt 6-prat blev det oxå... förstår inte varför man alltid hamnar i just det diskussionsämnet. Jag tycker det är kul visserligen så varför inte. Pojkarna verkade vara chockad över mkt, kära ngn, oskulder hela högen månne? höhö.

Den här dagen har omväxlande spenderats med plugg, tv och mat. Gärna mat i samband med tv. Det har gått framåt med projektet iaf och det känns bra. Åt dock alldeles för mycket nu på kvällen så känner mig lätt illamående men det är sådant man får ta, duschen tog bort det mesta iaf. Nu luktar jag mest godis :D Älskar min bodylotion!

Nej, nu blir det sängen! Natti!

Dag 1: Om mig

En månad
Dag 01- Om mig
Dag 02- Min första kärlek
Dag 03- Mina föräldrar
Dag 04- Detta åt jag idag
Dag 05- Vad är kärlek?
Dag 06- Min dag
Dag 07- Min Bästa vän
Dag 08- Ett ögonblick
Dag 09- Min Tro
Dag 10- En önskan
Dag 11- Mina syskon
Dag 12- I min handväska
Dag 13- Den här veckan
Dag 14- Jag beundrar
Dag 15- Mina drömmar
Dag 16- Min fösta kyss
Dag 17- Mitt favoritminne
Dag 18- Min favorit födelsedag
Dag 19- Det här ångrar jag
Dag 20- Den här månaden
Dag 21- Ett annat ögonblick
Dag 22- Det här upprör mig
Dag 23- Det här får mig att bå bättre
Dag 24- Det här får mig att gråta
Dag 25- En första
Dag 26- Mina rädslor
Dag 27- Min favoritplats
Dag 28- Det här saknar jag
Dag 29- Mina ambitioner
Dag 30- Ett sista ögonblick

Eftersom alla andra verkar ha så kul med den här tänkte jag prova på. Jag kände att jag behövde lite kul i mitt liv och min blogg...

Dag 1: Om mig

Jag heter Jenny, 22 år och pluggar till byggingenjör i Halmstad. Det var det mest basala kan man väl säga, det mitt liv kretsar runt just nu (eller det kanske inte kretsar runt min ålder men... äh, ni fattar).

Jag lider storligen av serie-mani och har ett antal jag kikar på så ofta jag kan. Den senaste är Veronica Mars, bara två avsnitt in men det känns som en bra grej att slötitta på.

Jag bor tillsammans med min kombo (sambo) i en trerumslägenhet utan kök och är så sjukt nöjd med det. Hon har blivit min andra hälft och att säga att vi sitter ihop vid höften är dagens underdrift. Jag tror allvarligt att vi håller på att smälta ihop i en lockig varelse. Jaja, värre öden finns :)

På hemmafronten har jag en fruktansvärt vuxen lillasyster som faktiskt är sambo på riktigt. Hennes sambo har jag adpoterat som en lillebror, det känns bra att hon äntligen har haft lite vettig killsmak och valt någon som passar med henne och med familjen. Jag har min urstarka mamma och min fantastiska pappa och så en liten vovve som gör precis som hon vill. Känns skönt att vår skit-reglerna-mentalitet smittade av sig på hunden! Är det ens möjligt egentligen?!

Jag är glad oftast men har ett ganska eldfängt humör, jag ska inte retas när jag redan är arg om man säger så. Mitt starkaste karaktärsdrag är nog dock min stolthet, jag är en fruktansvärt stolt människa som lika gärna kan vara stolt över andra. Jag är nog oftare stolt över andras prestationer än jag över mina, jag vill människor väl helt enkelt och finner simpel glädje i att dela någon annans glädje.

Det var lite om mig, nu borde jag fortsätta med min fina (?) uppsats om arbetsmiljö. Woopidoo!


Förlorare... eller vinnare?

Sitter hemma hos föräldrarna igen. Har ägnat hela dagen åt ingenting, lite dokumentärer, lite gamla (GAMLA) serier och bara... mys. Pappa är sjuk så vi är tre som har häckat i soffan (fyra med hunden). Kändes ganska bra. Jag behövde vila ut mig från helvetes-dagen igår. Fem timmar tog det att ta sig hem. Jag var så arg att jag kokade ett tag men när tåg nummer två blev försenat så var jag för kall för att koka. All energi gick åt till att försöka hålla kroppen varm. Det gick... inte så bra. Men jag kom hem till slut och blev lite ompysslad. Jag älskar min familj. Har jag sagt det? Kan man säga det för många gånger?

Jag har fastnat lite i Biggest Loser, det är svårt att inte kolla på det när det alltid går efter jag och emmeli har tränat. Jag ska erkänna att jag var fruktansvärt anti först, om det finns någon förnedringstv här i världen så borde det väl iaf vara den där de sätter överviktiga människor i en serie som heter Biggest Loser?!

Jag hade fel. Jättefel faktiskt. Den är inte så amerikansk i sitt upplägg utan istället solidarisk och lite ödmjuk (kommunistisk?! Allt som är solidariskt måste ju vara kommunistiskt enligt amerikanerna). Den bryr sig om sina deltagare och de bryr sig om varandra. Trevligt att se. Inte alltid. Men oftast.

Nu ska jag sova för nu kör jag bara korta, kryptiska meningar. Det, om något, är ett tecken på att jag behöver sömn.