One of the boys
Hade väldigt trevlig kväll, jag brukar vara van vid att vara "one of the boys" men igår var det närmare extremt; jag och sisådär 12 pojkar på förfesten. Jag kan fortfarande inte bestämma mig om det var censur på dem eller inte... för var det här den censurerade versionen så är jag glad över censur ;D
Sedan blev det Mårtensons och schlagergolvet, jag tappade tempo och humör någonstans vid halv två vilket Max inte godkände vilket i sin tur innebar en tequila och en öl. Mitt huvud tackar inte honom idag men det hjälpte igår ;D Jag hade ändå klackar så den där extra alkoholen var nog nödvändig, jag lär ha känt av fötterna annars, men som det var nu så gick vi inte förrän tre typ. Very nice :)
Att jag sen inte somnade förrän vid sex eller så är inget mysterium, jag och Hampus satt och pratade i tre timmar eller så, drack lite te och pratade lite till. Att jag vaknade vid tio och har varit vaken sen dess, det är däremot ett mysterium. Jag kommer aldrig förstå mig på min kropp.
Jag kan lägga ännu en sak på listan jag aldrig kommer förstå: pojkar. Jag kommer aldrig någonsin förstå vad som rör sig innanför pannbenen där ibland men men, sånt är väl livet ;P
btw: jag har slipat min gå-och-dö-blick till perfektion tror jag, jag var nog på väldigt fel humör igårkväll. Den inre djävulen jublar, skålar i champagne och gråter glädjetårar :D
Sedan blev det Mårtensons och schlagergolvet, jag tappade tempo och humör någonstans vid halv två vilket Max inte godkände vilket i sin tur innebar en tequila och en öl. Mitt huvud tackar inte honom idag men det hjälpte igår ;D Jag hade ändå klackar så den där extra alkoholen var nog nödvändig, jag lär ha känt av fötterna annars, men som det var nu så gick vi inte förrän tre typ. Very nice :)
Att jag sen inte somnade förrän vid sex eller så är inget mysterium, jag och Hampus satt och pratade i tre timmar eller så, drack lite te och pratade lite till. Att jag vaknade vid tio och har varit vaken sen dess, det är däremot ett mysterium. Jag kommer aldrig förstå mig på min kropp.
Jag kan lägga ännu en sak på listan jag aldrig kommer förstå: pojkar. Jag kommer aldrig någonsin förstå vad som rör sig innanför pannbenen där ibland men men, sånt är väl livet ;P
btw: jag har slipat min gå-och-dö-blick till perfektion tror jag, jag var nog på väldigt fel humör igårkväll. Den inre djävulen jublar, skålar i champagne och gråter glädjetårar :D
Kommentarer
Trackback