Klantarsel
Eftersom jag hade en så fantastisk dag igår så straffades jag inatt. Glädjen får ju aldrig bli för långvarig eller hur? Suck. Kunde inte somna på grund av smärta, vaknade av smärta och när det var dags att gå upp låg jag i fosterställning och förbannade livet lite.
Det klantiga i det hela här är att jag tänkte gå upp samtidigt som emmeli, när hon inte gick upp vid åtta passade jag oxå på att snooza, eller snarare vila för jag somnade ju inte. Inte förrän vid tjugo i nio somnade jag och vaknade en halvtimme senare (2 minuter innan skolan börjar), jag vaknade av att emmeli började röra runt lite och det var ungefär då jag insåg: jaha, hon har inte riktigt koll på att vi börjar vid nio och inte tio!
Så vi kom en timme försent till lektionen, min kropp behövde vilan men skammen bränner för jag kunde ju ha fixat så att emmeli inte kom försent. Klantigt!
Idag ska vi ha stormöte med Mjölner så jag ska byta om lite. Ingen lust att stå framför en massa människor och känna mig obekväm... eller det kanske man gör automatiskt och det är helt oberoende av vad man har på sig?
Det klantiga i det hela här är att jag tänkte gå upp samtidigt som emmeli, när hon inte gick upp vid åtta passade jag oxå på att snooza, eller snarare vila för jag somnade ju inte. Inte förrän vid tjugo i nio somnade jag och vaknade en halvtimme senare (2 minuter innan skolan börjar), jag vaknade av att emmeli började röra runt lite och det var ungefär då jag insåg: jaha, hon har inte riktigt koll på att vi börjar vid nio och inte tio!
Så vi kom en timme försent till lektionen, min kropp behövde vilan men skammen bränner för jag kunde ju ha fixat så att emmeli inte kom försent. Klantigt!
Idag ska vi ha stormöte med Mjölner så jag ska byta om lite. Ingen lust att stå framför en massa människor och känna mig obekväm... eller det kanske man gör automatiskt och det är helt oberoende av vad man har på sig?
Kommentarer
Trackback