Dag 25: ett första...

...armbrott av sammanlagt fyra. Det var sommaren innan första klass, runt nationaldagen någon gång, jag och Emelie satt ute och gungade på dagis (fritids?). Som vanligt hoppade hon av gungan i hög fart och för en gångs skull så gjorde jag detsamma.

Dumt.

Mycket dumt. Jag måste ha landat med armen under hela mig för det gjorde ont när jag landade. Riktigt ont. Emelie fick panik och sprang efter fröken. Det är länge sedan och minnet är lite blurrigt men jag vet att en killkompis (Pelle) skämtade om att de hade ringt ambulans vilket jag tyckte var lite fånigt. Det var en arm och det gjorde verkligen inte såå ont.

Mamma kom och hämtade mig, inte ambulans tack och lov, och på sjukhuset konstaterades det en spricka i handleden. Fem veckor i gips under sommaren. Kul. Men jag överlevde och bröt näsan på samma dag ett år senare. Dålig karma på det? Jupp.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback