studs, studs.

Nu har jag äntligen fått lite "lunch" i mig (kalaspuffar räknas väl inte egentligen?). Jag lyckades hålla ut i 1,5 timme iaf (det var dags att äta nu).

Ringde Gunnar idag och viftade lite med ögonfransarna (bildligt talat) för att få fram en studsmatta. Får la se om jag lyckades. Jag blev lite utskrattad för att jag ville ha upp något han brukade sätta upp för barnen men va tusan, orka bry sig... jag äter trots allt kalaspuffar på daglig basis nuförtiden. Barnslighet är mitt ledord ;D

bouncy.



(och nej, de är bilderna är inte alls uråldriga)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback