nej, det här är inte min vilopuls

Tog en paus i The Descent för lite mat (typ fiskröra och spenat... hör och häpna). Tänkte dock passa på att äta lite till filmen.

Fy fan, det var livsfarligt. Jag höll på att sätta i halsen när jag studsade i en scen. Jag övergav den idén illa kvickt. Men tack vare min hjärtrytm så åt jag på två millisekunder ungefär.
Heaven.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback